En av skrönorna om hur Maine Coon-rasen fick sitt namn är att innekatter i Maine parade sig med tvättbjörnar. Det är förstås genetiskt omöjligt, men det skulle passa bra med en del av artens särdrag, till exempel den långa yviga svansen.

Maine Coon är en gammal kattras, och det finns dokumentation om den så tidigt som i slutet av 1800-talet. Det är också världens största tamkattras. Maine Coon är duktiga jägare, och har många egenskaper som är specifikt anpassade för ett kallt klimat.

Den första Maine Coon-katten registrerades 1986, efter att ha blivit en godkänd ras hos SVERAK 1984.

Maine Coon sägs vara en hundlik katt, eftersom den är intelligent och lätt att träna. Den tycker också om att vara med överallt och ha koll på vad resten av familjen har för sig.

Utseende

Maine Coon är en stor och stadig katt, honorna väger 3,5 – 6 kg, och hanarna 6 – 8 kg. De har stora öron och öron, och hör och ser bra. Kroppen är stark och rektangulär, med brett bröst och stora tassar.

Ett rastypiskt drag är extra tår, men eftersom detta inte är tillåtet i utställningssammanhang höll det på att avlas bort innan en privatavlar-förening skapades, och började avla för att behålla detta drag. Det har inga medicinska effekter för katten. Tassarna har ofta extra hårtussar mellan tårna för att underlätta gång i snö.

Den stora och buskiga svansen hjälper också till att hålla Maine Coon uppe på snön. Katterna använder även svansen till att svepa om sig för att hålla värmen, och för att sitta på för att inte bli kalla.

Pälsen hos Maine Coon är medel till lång, och den är mjuk och silkig. För att vara en långhårig katt kräver den väldigt lite pälsskötsel, eftersom pälsen sällan tovar sig. Pälsen är längre under magen och baktill, och kortare på huvudet, skuldrorna och frambenen.

Historia

Maine Coon var en populär kattras i USA från slutet av 1800-talet fram till ungefär 1910. Efter det syntes rasen knappt till i utställningssammanhang fram till runt 1950, då Central Maine Cat Club startades. CMCC höll utställningar för Maine-katter under 11 år, och tog också fram den första avelsstandarden för Maine Coon.